söndag 31 maj 2009

Dragon boat race

Last Thursday was one of the three big chinese festivals, the dragon boat races. The basic idea behind the festival is to race in boats shaped like traditional chinese dragons and eat a kind of rice dumpling called zong si. Now a dayes many different organisations and companies compete in the races and of course our school had a team. I tried to join the team but signed up too late. Johan however, managed to sign up on time so on thursday morning, me, Yini and Kai went down to Hsinchu harbour to cheer for him and the team. There were many teams and we had to wait a while between races so most of the time was spent just hanging out and talking while waiting for NCTUs team to race.  It was quite fun to watch but not really that special since we have imported this kind of event to my home town in Sweden. In the end, NCTUs team finished on second place, not too bad considering how much Johan had complained about the synchronization of his team members. 


before the first race


The race has just started

View from the middle of the track

The first team to get the flag wins


After the race the teams get towed back


A clear win for NCTU


The prize ceremony

At all bigger events in Taiwan there are vendors selling food and this was no exception. However we were disapointed to find that they did not sell any zong si so we had to make do with other things. All in all it turnd out to be a pretty good day.

lördag 30 maj 2009

weekdays, saturday

星期六猴子去斗六


In front of dou liu train station

Weekdays, friday

星期五猴子去跳舞Kursiv
Picture series of a dance.















torsdag 28 maj 2009

Weekdays, thursday

星期四猴子去考試


Im writing an actual test, although it is made up.

onsdag 27 maj 2009

Weekdays, wednesday

星期三猴子去爬山


18 peaks mountain park


The view from the top of the mountain

måndag 25 maj 2009

Weekdays, tuesday

星期二猴子肚子餓


this is my atempt at depicting being hungry

Weekdays, monday

星期一猴子穿新衣


This is supposed to look like a monkey, the shirt is new.

These next few posts are all a depiction of a chinese nursery ryhm about weekdays and a monkey.

söndag 10 maj 2009

Mission complete.

Three IKEAs done, one left and then my double mission trip will be over. So far I have bought something in every IKEA I have visited, lunch in Kaosiung, chocolate in the big one in Taipei and chips in the smaller one. And now it is nearing dinner time and I am on my way to number four in Taoyuan. In the end i do not regret going on this trip. It is actually a nice thing to have done just for the sake of it.





The four IKEAs of Taiwan

Nytt uppdrag

Nu sitter jag här på tåget och skriver igen. Jag bestämde mig igår för att fortsätta utföra uppdrag så i morse tog jag en tidig buss till Kaosiung och besökte sedan IKEA. Nu är jag på väg till Taipei och hoppas hinna med båda IKEA varuhus där samt det i Taoyuan innan dagen är slut. Att besöka alla IKEA i Taiwan under en och samma resa, vilket uppdraget går ut på (att jag gör det på en dag är bara bonus), blir förmodligen ytterligare en sån där "bara för att" grej som kostar mer än det smakar men så får det bli. Ni som känner mig väl vet hur envis jag kan vara och detta är något jag bestämt mig för. Synd bara att det ska vara så dyrt.

Lunch på IKEA, mmm köttbullar!

lördag 9 maj 2009

Meditation

It is Friday night and, despite some bar trying to ruin the mood with its lights and its music, I sit down to watch the waves. The moonlight glimmers like mercury on the dark sea and flows forward on the crest of the wave until it curls over and crashes on the sand with furious might. The spray look orange and dirty in the glow from the bar. My thoughts drift away with the booming of the waves and my mind becomes clear and relaxed.

Uppdrag slutfört



Jag sitter här i det sista solljuset och kontemplerar mina missräkningar. Jag trodde att hela den här resan skulle gå på ca 5000 NT, jag har varit ute i ca 12 timmar och har nu endast 1000 kvar av det jag tog ut i morse. jag trodde också att jag skulle kunna hyra en scooter i kenting att ta mig runt på men glömde bort det där med körkortet. Hursomhelst har jag nu nått mitt mål, strax under tolv timmar sen jag lämnade lägenheten stod jag vid den södra spetsen och nu - när jag gjort det jag kom för, och bevisat för mig själv att det går - kan jag slappna av och ha det kul utan att stressa.

Det är rätt mäktiga klippor där ute vid spetsen.

Jag kom strandvägen och såg monumentet från sidan.


Så ja, det är fullt möjligt att besöka Taiwans båda ändar inom loppet av en dag men det är dyrt och, som upplevelse räknat, knappast värt det. Och eftersom det blev så dyrt valde jag att gå tillbaks till Kenting istället för att ta taxi, nu när jag inte har någon tidspress och på den vägen är det att jag hamnat här med blocket i handen.

Ut på uppdrag

Jag vet egentligen inte varför jag gör det här. I skrivande stund sitter jag på ett tåg på väg till Kaosiung i söder och mitt enda mål med dagen är att se landets södraste udde. De som har koll minns kanske att jag varit där förut så varför åka dit igen? Någon gång i somras bestämde jag mig, av någon anledning, för att se båda spetsarna av landet under loppet av en dag. Så, här sitter jag nu efter en kort visit på den nordligaste udden och undrar vad jag håller på med. 



Eftersom jag redan sett båda spetsarna hetsar jag fram för att komma i tid  - och därmed inte hinner njuta - och dessutom reser utan sällskap är det inte särskilt kul och egentligen ganska onödigt. Till råga på allt sparar jag pengar genom att ta taxi och snabbtåg så det blir ganska dyrt. Jag antar att jag helt enkelt är så envis att jag bara ville pricka av detta från min lista på grejer att göra men likväl kan jag inte sluta fråga mig själv; varför?

torsdag 7 maj 2009

Back home.

On my last day in Laos I awoke early and, having spent most of my money on drinking and dinner the day before, skipped breakfast and went to the bus. It turned out to be a local bus withot aircon which stopped at many places along the way to pick up people. In the early morning hours this was no problem, however, and i actually enjoyed rolling along slowly, seeing a somewhat more real Laos than the never ending party in Vangvien. at around 10:15 we rolled into Vientiane and as soon as i stepped out a bunch of Tuk tuk drivers attacked me. Since I had too little money, i had to decline. Instead i used the lasst of what i had to by some water and then walked all the way to the airport in ever increasing heat. I was extremely happy that I was flying out of Vientiane, a city so small that I could actually walk to the airport in reasonable time. I got there well before the check in closed, hot and sweaty but happy - now all I had to do was board the plane and then get back to Taiwan where my moneyproblem would be solved emediatly. 

So here I am back in Taiwan and everything worked out fine. All in all it was a good trip, i just wish i could have more time there - with enough money.

Mer Laos

Sista hela dagen i Laos vaknade jag förvånansvärt tidigt med tanke på hur länge jag var uppe dagen innan men det gjorde inget. Jag ägnade morgonen åt att planera min återstående tid, sen vandrade jag runt i ett sovande Vangvien och kollade. Hela staden tycks bestå av researangörer, resturanger och vandrarhem  - en riktig backpackerhåla med andra ord. När man kommer strax utanför de centrala delarna ser man att det faktiskt finns lite annat än turism. Till exempel vandrade jag ner till floden för att ta in den den vackra omgivningen. På vägen dit hittade jag den mest opretantiösa frisersalongen på länge samt ett par barn som fiskade i en liten avstickare till floden.


Simplare än såhär blir det knappast

Staden är helt död innan 11, sen kryper alla backpackers ur sina hålor


Barn som fiskar i den lilla bifloden


vacker natur, mindre vacker Anders


Framåt tolv åt jag på en av de många resturangerna, ska man supa bör man inte vara tom i magen, och överallt började det fylla på med bakfulla turister som åt lunch och kollade på någon av de många serier som går på konstant repris.  

Efter lunch började äventyret. Jag bytte om till badkläder, tog lite pengar och gick till närmaste Tubing arangör. efter att ha förhandlat bort min klocka som deposit åkte vi ned till floden och jag startade dagen med en av de högsta repgungorna längs floden. Det var en riktigt kick! Jag har ju gjort en hel del åt det hållet, fallskärmshoppning, bungyjump och allt vad det är men likväl var det lite läskigt att gå upp på den rangliga lilla träplatformen och likväl var det en himla rus att sviunga sig ut över forsande brunt vatten och släppa taget på högsta punkten så man flyger en rejäl bit innan landning. Efter det blev det till att ta mitt däck, flyta till nästa bara och ta dagens första öl och därifrån vidare med fler gungor, och mer öl. Jag har inte för avsikt att berätta allt jag gjorde under min tubingtu, det skulle ta för lång tid och bli rätt enformigt så jag nöjer mig med några få stopp. 

En av åkgrejerna var inte en gunga, utan en linbana och jag åkte den ända till glidhandtaget slog emot ett stopp, jag kom med såppass stor hastighet att jag slog runt ett och ett halvt varv (enligt vittnen) innan jag slog i vattnet. Efter att jag kom upp på baren igen bjöd de mig på en sup vilket kändes bra efter den åkturen. 

Åkturerna började på små platformar i trä som var ganska rangliga och det satt en person som säkerhetsvakt där upp och sa till när man kunde åka, vad som kändes mindre säkert var att killen allt som oftast var ca 10 år. dessa säkerhetsvakter samt barpersonalen var de enda Laoterna jag kunde se. 

Något som faktiskt gjorde mig lite upprörd var - förutom alldeles för unga säkerhetsvakter - de små tjejerna på sisådär 10 år som vandrade runt med en flaska sprit och bjöd på snapsar. Det känns på något sätt fel att turismen ger folket sitt levebröd på bekostnad av barnen som hamnar mitt i dekadensen för att dela ut sprit.

En av barerba hade inte bara det vanliga öl och drinkar, de hade även en meny nummer två där de öppet proklamerade att de sålde diverse knark så som bob marly shake och happy pizza, intressant att se men inget jag vågadse prova. 

Och till sist, när jag hoppade i vattnet för att ta mig hemåt tappade jag enan skon. eftersom det var mörkt lyckades jag inte leta upp den igen utan slängde bort den andra för att jämna ut. När jag sväl kom in i byn fick jag betal förseningsavgift för traktordäcket och sen blev till att käka och sen snabbt i säng. 

Dåligt uppdaterat.

Jag vet att jag har varit dålig på att uppdatera på sistone - det har varit välldigt mycket annat att göra men nu ska det bli bättring, här kommer resten av min berättelse från Laos.

det visar sig att man inte kan göra särskilt mycket i Vientiane en kväll, i alla fall inte om man har ont om pengar. Hursomhelst gick jag ned till Mekongfloden och skaffade en bit mat. Det är fullt med små temporära resturanger längs flodkanten och jag åt på en av desse. I det skymmande ljuset med enstaka nakna glödlampor som extra ljuskälla var det rktigt mysig att sitta vid ett lågt bord och se ut över floden och de andra resturangerna. Och maten, en grillad fisk med vitlök och lime för ca 30 kronor var hur god som helst. Som avslutning på dagen passade jag på att få lite masssage på ett av många massageställen.




Nästa dag börjar med en busstur till turiststaden Vangvien. Bussen avgår av någon anledning en timme senare än planera och tar en halvtimme länre än i tidtabellen så vi var framme i staden först vid två istället för tolv som halv ett som var planen. Detta gör att det är en aning för sent att ge sig på den stora grejen där, Tubing - eller, det tycker i alla fall jag. Istället går jag och två killar jag träffat på bussen och käkar och sen går vi bort till Tubingen och kollar på spektaklet. Det det går ut på är följande: Man hyr ett traktordäck som man använder för att flyta ned längs floden, längs floden finns det en hel del barer där man stannar till, lämnar sitt däck och tar en drink. So far so good men förutom tracktordäck, hög volym på musiken och billig sprit finns dessutom repgungor och ruschbanor. det är alltså fullt av backpackers som flyter runt på floden, super och svingar sig i rep. För mig som icke deltagande ter sig det hela närmast dekadent. Jag har kommit till den del av Laos som står i star kontrast till det fattiga bondesamhället man kan se längs vägen. Här är det turism som gäller för hela slanten.

Dekadens är ordet.


Naturskön flod och barer längs sidan.
Här startar en bildserie som visar en en svingande kille in action.










Trotts att det börjar bli väl mörkt för att leka på floden fortsätter festandet.
 

Jag bestämmer mig hursomhelst för att ge mig in det hele - imorgon. Vi forstärr kvällen och hamnar på en bar coh spelar biljard långt förbi den lagstadgade stängningstiden 11.30, men jag tar det lugnt med spriten i alla fall och sparar mig till morgondagen.