Moskva

Moskva! Efter knappt fem dagar på tåg är jag här! De sista dagarna på tåget var alla lika de innan, jag läste, tittade på landskapet utanför och gick av på alla stopp. En sak upptäckte jag dock, hur man utnyttjar tidskillnader till sin fördel.I förra posten var väll klockan sådär en tio (min tid) på kvällen när vi satte igång att festa. Jag korkade upp min flaska sangria och vi satt där och snackade och hade trevligt fram till sisådär halv fyra på morgonkvisten. Jag sov såklart länge dagen därpå men när jag vaknade drog jag tillbaks klockan till moskvatid och helt plötsligt lyckades jag festa halva natten, sova halva dagen och ändå vakna tidigt. Finfint.

Hursom vi kom till slut till Moskva och vilken stad sen. Hela stället är så sjukt pampigt så att det inte är sant. Så gått som alla byggnader I de centrala delarna såg ut som bankpalats från sekelskiftet. Och tunnelbanan var helt magnifik. Marmorklädda vägga med relieffer, välvda tak, kristallkronor och statyer Helt fantastiskt. Första kvällen gick vi runt lite på måfåoch kollade på husen och människorna och kom till lsut ned till röda torget. Kremel, st:Basils katedral och allt det andra var fint men såklart stängt så vi vandrade hemmåt fast beslutna att komma tillbaks dagen efter.

Slumpvis utvald husfasad

Och en till, alla är såhär mäktiga

Den dagen blev smått misslyckad men bra ändå. Vi började med att leta efter en särskilt fin tunnelbanestation men andra på vägen dit var finare. Sen åkte vi till röda torget och försökte ta en titt på Lenin i hans maosoleum men köerna var långa och det stängde tidigt så det blev inget av. Så tog vi en tur in i St:Basils katedral, ni vet den med kupolerna (kul grej, helgonet benämns i guidboken som barefoot holy fool Basil the blessed). Insidan var inte alls lika kul som utsidan. 

Random tunnelbana

Och lite mer tunnelbana, häftigt va

Röda torget

Och sant Basils katedral

 

Kremel kom man inte in i så vi tog sikte på andravärldskrigsbunkern men jag hade slut på batteri i min kamera. Jag fick åka tillbaks till hotelet och hämta batterier och bestämde möte med de andra utanför en viss tunnelbanestation. 

När jag hämtat mina batterier och kommit till mötesplasten väntade jag en timme men ingen kom. Surt gick jag och åt lunch och sen tillbaks till tunnelbanestationen. Där stötta jag, på ren flax, ihop med de andra och vi försökte leta reda på nästa bunker, den praktfulla som Stalin låtit bygga under kalla kriget. Det visade sig vara en hemlig bunker, det enda vi hittade var ett stort område som enbart verkade bestå av bakgator. 

Till slut gjorde vi som i den gamla 80-tals balladen och följde ”the Moskva” ner till Gorkij park och lyssnade på ”the winds och change”. Bortsett från några missar var det en bra dag trotts allt och parken var en fin avslutning med nöjespark och allt. 

"I follow the Moskva" (floden alltså)

"Down to Gorkij Park" (parken ligger innanför dessa portar