För några dagar sedan anlände Knät. Jag plockade upp honom på flygplatsen och vi lade kvällen på att snacka om allt möjligt. Dagen efter var planen att vi skulle in till Taipei men det blev inget av det. Knät sov länge på grund av jetlag och jag, ja jag sympatisov eftersom jag inte hade något bättre för mig. När vi sen kom upp på kvällen drog jag med honom ned på stan i Hsinchu och vi kollade runt ett tag på vad man kan göra i den här stan.
Dagen därpå däremot blev det Taipei, vi började med National palace museum. Även om sakerna är fina tröttnar man efter ett tag på att se nära nog alla Kinas konsthistoriska skatter. Visst blir jag fortfarande imponerad över vissa av dem som den olivstora, röda stenen som karvats till en båt med otrolig detaljrikedom och dessutom en 300 tecken lång dikt ristad på undersidan, men till slut blir man liksom mätt på det.
Så vi begav oss till ett ställe som man nästan måste besöka om man kommer hit, världens än så länge högsta byggnad. Så vi köpte biljetter och tänkte sen ställa oss i den reltivt långa kön till hissen, men upptäckte snart en extra kö som var så mycket längre än vi väntat oss. Det tog väl en halvtimme till en timma tills vi kom upp. Där uppe kollade vi på utsikten precis som man kan vänta sig och även om den är häftig så hoppas jag knät uppskattde det mer än jag som redan sett det hela inte allt för länge sen.
Efter hade vi lite tid att slå ihjäl så vi pausade i någon timme eller så med en bit mat i Tapei 101s källare. Sen blev det dags att visa honom Taiwans nattliv. Nu är det så att Taiwan egentligen inte har så mycket till nattliv men det som finns är värt att uppleva. För det maffiga priset av hela 600 dollar - 150 SEK för den som undrar - kom vi in på en klubb och sen var det öppen bar. Eftersom det är all you can drink är det rätt mycket is i glasen men även med urvattnade drinkar är det en dålig ide att beta va hela drinklistan.
Nåväl jag och Knät snackar om allt mellan himmel och jord natten lång och vi har ordentligt kul. Det är en bra kväll ända tills på hemvägen när sisådär 15 drinkar hinner ifatt mig och jag börjar må illa. Dagen efter sover vi länge men trotts detta vaknar jag redigt bakfull. Rätt åt mig får jag väll erkänna, jag måste än en gång påpeka att man aldrig ska dricka sig igenom mer än halva drinklistan. Nåväl vi har en tight schema om vi ska hinna med det Taiwan har att erbjuda så vi går iväg mot busshållplatsen men min mage hade helst velat stanna hemma. Vi far till Hualien på östkusten, hittar ett vandrarhem och går snart nog och lägger oss.
Efter en kort natt med inte allt för mycket sömn i hårda sängar tar vi en buss upp mot bergen. Det är dags för min tredje tur I Taroko Gorge. Vi hittar en annan väg än den jag vandrat tidigare så det blir lite omväxling, vilket ju som bekant förnöjer. För övrigt har jag aldrig hört ordet förnöjer i andra sammanhang än den gammla klyschan.
Gorgen är vacker som vanligt och vi vandrar på längs klippkanter med en blå flod under oss. Strax innan vi når slutet av leden - eller åtminstone den delen av leden vi får vandra - krälar en rödorange orma framför våra fötter. Det är tur att jag har ögenen med mig och jag får nära nog ta tag i Knät för att han inte ska trampa på den. Det är ett sånt där ögonblick där hjärtat liksom stannar still en liten stund när man inser att det kunde gått riktigt illa. Nåväl inget hände så vi fortsätter tills vi hittar en skylt som hävdar att vi inte får gå vidare utan ett specielt tillstånd så vi vänder.
Vägen tillbaks är fri från ormar men vi stannar till ett tag och går ner till floden och sitter där med fötterna i det kyliga vattnet och bara har det skönt. Vi blir inte riktigt mätta på att vandra så vi tar en annan led. Som de flesta andra leder är denna en promenadväg med ett milt motlut - tills vi kommer till en liten helgedom. Där hittar vi en väldigt lång och väldigt brant liten trappa som sicksaclar upp längs bergväggen. Väl upp hittar vi ett klocktorn och på andra sidan, en bit ned finner vi ett tempel på andra sidan en sån där hängbro som gungar på ett oroväckande sätt för varje steg.
Efter denna ganska krävande klättring får det vara nog med vandrande, hur vackert taroko än må vara. Vi lyckas fånga en buss till närmaste tågstation och därifrån åkte vi till Jiaosi. Jaosi är en liten obetydlig fläck på kartan så varför skulle någon vilja åka hit? Helt enkelt för att stan är full av bad som erbjuder heta källor. Vi tar samma som vi var på när föräldrarna var här mest för att jag vet att det var bra. Vi sätter oss i en av bassängerna som är fylld med varmt, och av någon konstig andledning, kemiskt blått vatten. Poolen intill är lila - vi listar aldrig ut varför vattnet är färgat men märkligt är det.
Efter en lång dag av vandrande är det skönt att sitta i det varma vattnet och bara må gott. en anna kul grej är fiskpoolen. Man sätter sig där och små fiskar biter dig och äter upp död hud. Det kittlas som fasen när de käkar på fötter och ben men en biter mig rätt på bröstvårtan och det gör oproportionerligt ont. Jag kan inte säga att det gör mycket nytta för min hälsa eller så men det är fantastiskt roligt. Nåväl, efter att ha matat fiskarna lite och skvalpat runt i det varma vattnet i cirka två timmer är det dags att sluta - både dagen och inlägg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar