Vi vaknade på morgonen i vårt lilla hotel norr om Hualien och åkte till det berömda Taroko gorge. Redan innan vi kommit fram förundras vi över det vackra landskapet. Höga, skogsklädda klippor runt om, blå himmel ovanför flode nere i dalen och små vattenfall på alla sidor. De som har fungerande kameror fotar helt villt och vi får stanna till ett par gånger för att låta dom ta kort. En bit upp i bergen stannar vi och lämnar kylan av vår bil och går ut i den stekande solen.
Turligt nog behöver vi inte stå ut med solen så länge då vi snart kommer in i en lång sval tunnel. Vi kommer ut ur tunneln och följer en liten väg längs klippkanten med det vackra landskapet runt omkring oss. Då och då kommer vi in i en ny tunnel och Serene, som verkar rädd för mörkret, greppar snabbt tag i mig när vi gör det. Vi går över en hängbro till en utkiksplattform och hittar ett fint vattenfall en liten bit bort. En snabb klättring över staketet för att försöka ta oss dit men det går inte så vi vänder tillbaks till vägen och fler tunnlar. Till slut kommer vi till målet för vandringen, en grotta där vattnet flödar fritt genom sprickor i taket. Det är rätt häftigt att gå genom denna grotta och känna det kalla vattnet droppa fån taket och se det flyta fram över golvet.
Vi kommer ut på andra sidan och tar oss förbi en avspärrning med baktanken att gå vidare längs den avstängda vägen. Detta visar sig snart vara väldigt svårt och jag och KJ - som går längst fram - kommer fram till att det är farligt men hade kunnat gå om det inte vore för de andra som nog inte skulle våga detta. Vi vänder tillbaks genom vattengrottan och kommer ut på andra sidan och där träffar vi Hampus. Första gången var en slump men att lyckas hitta honom två gånger under samma resa är otroligt. Vi vandrar tillbaks genom det vackra landskapet och tunnlar till bilen och åker neråt dalen igen.
Vi kommer till en bro över en flod där vi ställer bilen och klättrar över ett staket. Vi tar oss genom ett skogsparti och kommer till slut ner till floden. Eftersom jag sumpat mina badkläder blir det till att bada i kalsonger men det gör inget. Vi badar länge och väl i det klara, något kalla vattnet. Jag försöker mig på miniforsränning men slår mig lite grann så det blir bara en gång. Clement hittar en fin grotta som vi utforskar och vi klättrar på klippväggarna för att sen hoppa ned i vattnet. Jag lyckas ta mig upp på ett ställe där det är mycket svårt att klättra och till slut har jag kommit för långt. Jag hänger på en klippvägg och kan varken ta mig vidare eller tillbaks och värst av allt, jag råkar vara vid en punkt på klippan där det är grunt under - jag kan inte släppa heller. Jag försöker ta mig framåt men inser att jag är på väg att rammla så jag skjuter ifrån och hoppas på det bästa. I luften inser jag att jag skjutit ifrån för lite men turen som förutspåddes av maskinen i Basian grottan slår in. Jag landar på rygg och sjunker inte nämnvärt djupt, min vänstra fot är ca 30 com från en stor sten - och detta är ett fall på ca 2 - 3 meter, det hade kunnat göra rejält ont.
När vi badat klar sätter vi oss i bilen för att köra norrut, runda Taipei och åka hem till Hsinchu. Detta går inte riktigt så bra, efter ett par kilometer kommer vi till en tunnel och där står det helt och hållet still. Efter att ha försökt hitta orsaken till detta men misslyckats vänder vi om och åker in till stan och äter. Efter maten får vi reda på att stillståndet berodde på vägarbete som har slutat för dan vid det här laget. Vi tar bilen genom den förut så blockerade tunneln och far norrut. Strax innan den stora stade Yilan kommer vi på motorvägen och tar den kortaste vägen till Taipei via en tunnel på 12 km. Efter att ha vänt söderut vid taipei kommer vi hem till Hsinchu vid 11-tiden och avslutar resan på samma sätt om så gott som alla kvällar, med en öl på en bar, denna gång på det lokala utlänningshaket The flying pig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar